5: Teal i praktiken på Buurtzorg Sverige

När sjuksköterskan Mona Lindström flyttade till Nederländerna tog hon jobb på ett helt vanligt hemsjukvårdföretag, Men det kändes inte rätt. Allt var toppstyrt och beräknat, vilka patienter som skulle besökas och när. Vad som skulle göras och hur lång tid det skulle ta. Allt utan att egentligen veta vad patienten själv ville.

Fragmenterad, bedrövlig och dålig – så beskriver Mona den typen av sjukvård. Så hon sökte sig vidare. Hon kom till Buurtzorg, ett företag inom hemsjukvården med ca 10 000 anställda – men inga chefer. Sjuksköterskorna hade sina egna patienter, eller klienter, och kunde själva avgöra vad som skulle göras och hur lång tid det skulle ta

Skillnaden var enorm.

Vad är då skillnaderna? Genom att sjuksköterskorna gör ALLT inom hemsjukvården – både omvårdnad och sjukvård -skapar en varm, nära och öppenhjärtig kontakt med klienten. Sköterskorna har mandatet att själva bestämma. Att kunna säga till en patient att “vi ses imorgon bitti”. Det kan man inte veta om någon annan sätter schemat och man måste träffa nya patienter varje dag. 

De undersökningar som görs av kommunen har visat att Buurtzorg år efter år har 100 % nöjda kunder. De har fått föreläsa för de som ligger på 30 %. Visst säger det något om skillnaden i arbetssätt. Vad det gör med arbetsglädjen och engagemanget!

Förvisso, en del skulle kanske tycka att det är onödigt att använda sjuksköterskor till omvårdnad – men det är helt tvärtom! Det är snarare att så att det är en förmån att få göra sådant. Till exempel genom att duscha en patient så får sköterskan information om hudkostym, viktnedgång bland annat. 

Den fragmenterade sjukvården gör att det blir dyrare och dyrare. Kontrollsystem och bristande ansvar gör att patienten hamnar i skymundan. Buurtzorg jobbar istället med att lyssna på patienten. 

Grundar Buurzorg Sverige

Nu, några år senare, har Mona Lindström flyttat hem till Sverige och tagit konceptet med sig. Hon grundade Buurtzorg Sverige, ett hemtjänstföretag som är verksamt i Håbo kommun. 

Buurtzorg Sverige har fyra team med 8-9 fast anställda i varje, totalt 120 klienter. Villkoren skiljer sig en del mellan länderna vilket gör det svårt att jobba på exakt samma sätt som i Holland. Till exempel eftersom man i Sverige måste anpassa sin verksamhet efter hur många som väljer just det företaget, plus att vi här gör större skillnad på omvårdnad och sjukvård. 

Hur fungerar självstyret?

Teamet bestämmer själva hur de löser sina uppgifter. Till exempel hur man gör om någon är sjuk, har man då till exempel ett rullande schema för de andra att täcka upp.

I varje team finns olika roller. Förutom att vara sjuksköterska då. Ingen är chef men det finns uppgifter som måste utföras:

  • Schemat gör man tillsammans men en har rollen att skriva ner
  • Administration, tex tidrapporter med mera.
  • Mentor – som tar hand om och introducerar ny personal
  • Innovatör – håller teamet ajour med omvärlden (finns i Holland men inte i Sverige)
  • Alla är teammedlemmar och alla är vårdgivare

Roller som finns i Sverige men inte i Holland

  • Bilansvarig – det är mycket att fixa med bilar! I Holland cyklar man…
  • Hälsoansvarig – har lite koll på hur alla mår och så att ingen jobbar för mycket

Det finns inget huvudkontor, men ett back office. Visst sker samma saker här som på ett huvudkontor, men det är viktigt att betona att det är en stödfunktion till verksamheten, inget annat. Här finns en person som stödjer personalen med administration. I Buurtzorg i Nederländerna är de ca 50 personer på sitt back office, som stöttar mer än 10 000 sjuksköterskor. 

Alla har mandat – alla tar ansvar

Det är inte bara rosa moln med självstyre utan det är ett stort ansvar man tar. Det finns inga chefer. Teamet måste lösa allt från sjukfrånvaro till inköp och ekonomi. Det passar så klart inte alla, man kommer underfund med det ganska snabbt. Kanske vill man ha en chef som bestämmer och som bekräftar ens prestation. Det har hänt och då brukar både den anställde och resten av teamet märka att det inte passar innan provanställningen gått ut.

En stor grej varje år är semestern. Det är som gjort för konflikter. Då vill man ha en chef – hur var det med semesterlagen?! En gång har Mona fått gå in och styra, annars har man alltid kunnat lösa det inom teamet. 

Kan en organisation bli mer teal?

Att jobba enligt teal måste komma inifrån. Man kan inte komma och bestämma och säga att “ni ska börja jobba på det här sättet”. Det ska komma från de anställda själva att de vill ta ansvaret. 

  • Lagar, regler och avtal – det är ramen. Tavlan där inne, det bestämmer teamen själva. Med klienten i fokus, berättar Mona. 

Personliga relationer ger mening åt jobbet

Intervjun närmar sig sitt slut och Mona vill avsluta med att särskilt betona: Relationen de får. Det är så mycket sköterskorna gör för sina klienter just därför att de får så god kontakt med dem. När man känner någon vet man vad den har för favoritmat, man anstränger sig lite extra för att tillgodose behov. (Sen är inte Buurtzorg vinstdrivet så där sparar man mycket pengar.)

Samma person går hem till klienten varje dag, man vet var sockret står… man sparar massor med tid på det. Många medarbetare säger “hur ska man kunna gå tillbaka till att ha en chef? Och ringa och fråga om det är ok att klienten går på en promenad istället för att duscha en dag. Nej, sånt bestämmer man helt själv”